En jämförelse med nu och då; 10 år sedan PO-finalen

7 mars, 2016 - Thom Mattsson

Ägare då; Ken Bates
Ägare nu; Massimo Cellino

Tränare då; Kevin Blackwell
Tränare nu; Steve Evans

Laguppställning 11 mars 2006 i 2-2 matchen mot Norwich;
Sullivan
Kelly – Butler – Gregan – Crainey
Miller (Bakke) – Douglas – Derry – Lewis
Hulse – Blake (Healy)

Laguppställning 5 mars 2016 i 2-1 matchen mot Bolton;
Silvestri
Coyle (Berardi) – Cooper (Bamba) – Bellusci – Taylor
Diagouraga – Bridcutt – Cook – Carayol (Dallas)
Antenucci – Doukara

Tabellplacering då (46 matcher);
5: Leeds United 21 – 15 – 10 57-38

Tabellplacering nu (34 matcher);
16: Leeds United 9 – 14 – 11 32-40


Det har gått närmare 10 år sedan vi så när tog oss tillbaka till Premier League via play-off. Säsongen 05/06 låg vi länge och nosade på en direkt plats men när det gällde som mest lyckades vi bara tas 4 poäng av 18 möjliga och fick sikta in oss på play-off. Där ställdes vi mot Preston och ta en titt på detta klipp så förstår alla vilken passion, glöd, vilja och kaos Leeds supportrar kan ställa till med när matcher likt dessa går av stapeln. Efter 1-1 på Elland Road var det nog inte många som hade några stora förhoppningar till borta matchen. Dock skulle det visa sig att spelarna tog tag i sig själva och lyckades vinna med 0-2 efter mål av Rob Hulse och Frazer Richardson till fansens fanatiska påhejande. Leeds var klart för final på Millenium Stadium i Cardiff och med över 200 000 (!) ansökningar om biljetter på Leeds sektionerna så skulle det visa sig att stödet för laget skulle bli massivt.

Det finns många klipp på youtube från finalen och man kan kolla många gånger på dom trots vetskapen om att våra fans fick gå med sänkta huvuden hem från arenan efter 0-3 i baken.
Här bland annat.

Säsongen tog slut på sämsta möjliga sätt och bara ett år senare var Leeds i administration, med -25 poäng sammanlagt och för första gången i historien, en klubb i League One. Vem hade kunnat tro det när Leeds spelare gick in på ett fullsatt Millenium Stadium inför cirka 75 000 fanatiska Leeds supportrar? Inte många.


Denna säsongen, 10 år efter matchen mot Watford så är det skilda världar mellan klubbarna. Watford har åkt ur PL, tagit sig upp igen och befinner sig just nu på plats 13 i Premier League medans Leeds fortsätter harva runt i Englands bakgård. Frågan är om vi gått framåt någonting sedan 2006 och om vi lärt oss av våra misstag? Kommer vi nästa säsong att gå samma öde till mötes som vi gjorde efter play-off finalen mot Watford eller kommer vi ta oss i kragen och göra kommande säsong till något speciellt? För gång nummer 100 så känns det lite som att vi står i ännu ett vägskäl där vi antingen kan falla döda till marken och låta oss dras ner djupare i seriesystemet genom brist på investeringar, försäljningar av våra bästa spelare, protester och avskedningar eller pumpar Cellino in £10-15m i spelartruppen, satsar på en manager, behåller våra bästa spelare och får folket att komma tillbaka till Elland Road. Vi har ett uselt publiksnitt i år men det skiljer sig inte speciellt mycket från säsongen 2005/2006 konstigt nog trots idrottsliga framgångar på planen.

Vi behöver fylla Elland Road igen men för att det ska ske så behöver vi spela en fröjdligare fotboll. Framgång föder framgång som sagt och det går hand i hand med publiksnitt även om vi som sagt faktiskt hade högre publiksnitt i League One. Då spelare vi ändå en fotboll som fick fansen att komma till arenan bara för att chansen att få se många mål var stor. Då var vi en enhet, tillsammans mot världen och kan vi komma tillbaka dit nästa säsong så behöver vi inte gå samma öde till mötes som vi gjorde säsongen 2006/2007. Ingen kunde tro att vi skulle bli nedflyttade och kanske, om man får lov att tro och hoppas, så kanske vi om ett år kan se tillbaka till detta tiden och säga till oss själva att vem hade kunnat tro att vi skulle bli ett Premier League lag igen efter hur det såg ut under säsongen 2015/2016?

Först och främst låt oss ta oss igenom denna säsongen på ett positivt sätt istället för hur säsongen för närmare 10 år sedan slutade. Då stormade vi ur play-off finalen via en pinsam 3-0 förlust mot Watford och den förlusten kom att spegla hela nästkommande säsong. Kan vi i år lägga till med en hyfsad form till slutet så kan vi blicka framåt mot nästa säsong med förhoppningar. Det är det jag sätter min tilltro till i dessa dagar och vinsten mot Bolton var en bra början. Må det fortsätta!

Marching on together

1 Kommentar

Kommentera