Medlemsresan 2016

23 april, 2016 - Robin Persson

697Då var man hemma igen efter 6 otroligt trevliga dagar i Leeds, med mycket trevligt samvaro och många skratt. De flesta av oss bodde på Jurys Inn, vilket är ett väldigt bra hotell och vi fick det till priset av £70 per natt med frukost, en stor eloge till Segerman som ordnade med det. Hoppas vi kan fortsätta få rum till bra priser även i framtiden. Om så är fallet så försök bo där så mycket som möjligt det gynnar ju alla i slutändan. Hotellet håller lika bra klass som många andra hotell, men självklart inte Hilton klass om man får rum i den bättre delen av hotellet. Men då kostar det också minst £100 per natt.

Tyvärr blev det ju ingen riktig välkomst träff i hotell baren i år, på grund av att Hartey och Helene inte hade möjlighet att följa med. Då märker man vilket otroligt jobb de har lagt ner genom åren. Men vi får se till att ändra på det till nästa stora resa om ett år. Då får vi se till att sy ihop ett program som sträcker sig över hela resan, med allt från välkomst träff med Leeds tips, någon drink och lite andra tävlingar med priser på fredags kvällen, då får man en riktig bra start på alltihopa, sedan kan man ordna resa till annan stad någon dag, det finns möjlighet att gå på ölprovning, bowling, rugby, live musik på Duck & Drakes är ju uppskattat, fotboll med reserverna eller något annat lag, samt självklart våra egna 2 matcher. Sedan är det ju självklart upp till var och en att följa med på de olika arrangemangen. Man kan bestämma att samlas innan matcherna på en viss tid och göra pubronderna ihop innan match. Tror det finns stora möjligheter att fixa det här på ett bra sätt i framtiden. Om inte annat så umgås man med lite mer folk över gränserna på resan.

Själva landade vi i Scumchester sent på fredags kvällen med våra blå tussar på fötterna, ingen äkta Leedsare sätter sina fötter där på oren mark, vi tog inte av dem innan vi satt på tåget. När vi anlände till Leeds blev det in på Tapsen direkt för en bira, det var väldigt lite folk där då, inga Svenskar, vi träffade endast Per Stiener, Norges svar på Ove Sundberg, då gäller det endast till utseende. För snällare person får man leta efter. Terje ”on tour” Hansen dök också upp strax efter oss. Så det blev endast till en öl innan vi drog till hotellet, där det var tyst, alla hade nog gått och lagt sig inför den stora dagen som skulle komma.

Man märkte direkt vid frukosten att det var lussresa, vi möte många av alla våra trevliga lussare redan där och stämningen var på topp. Vi bestämde att börja pubronden på Duncan, en av Leeds absolut mest legendariska pubar, nu när den ena sunk puben efter den andra lägger ner. Vi får hålla tummarna för att den lever kvar ett tag till. Vi var ett gäng på runt 25 stycken som hängde där fram till det var dags att gå till Tapsen för marschen till arenan. Precis när vi lämnade var det en galning som kastade in en bengal i puben och skrek Cellino out och drog, det blev så mycket rök i lokalen att hela puben fick utrymmas. Då vi kom till Tapsen var den överfull med riktigt glada Skandinaver, som skålade och var glade över att ses igen, kan inte nämna alla som där, men vi var nog upp 45 Svenskar på plats och dubbelt så många norrmän. Men tyvärr blev det inget med marschen, varför vet jag inte? Det var kanske så att ingen riktigt tog ta i alltihopa, så till sist var vi ett glatt och tappert gäng som gled iväg till ett välfyllt Cormerciel. Det kan jag säga, det var länge sedan jag var där med så mycket folk, mer eller mindre hela säsongen har det varit runt 5 till 10 personer där som mest. Så det var ingen tjurig Lorimer som möte oss när vi kom in, som det kan vara ibland, han var riktig uppåt, vilket gjorde det lite roligare. Tyvärr blev det inte några Leeds sånger den här gången.
Då vi hade med oss en nybörjare i Per Erik Leo, gick vi självklart ut till arenan, så han fick suga i sig lite av atmosfären på vägen ditt och som alla andra se Hela Bates skrytbygge, när man står på gångbron över motorvägen. Man såg att han blev tagen då. Det är synd att man aldrig får tillbaks den enorma känslan över få se och gå in på Elland Road som man fick första gången, då gåshuden resta sig på armarna, klumpen i halsen att äntligen få beträdda helig mark.

Tyvärr hade vi gått för sent från Cormercial för att hinna till White Hart eller Peacock innan matchen, så tyvärr så kan jag inte berätta något där ifrån. Men den var säkert god!

Själva matchen behöver vi inte gå in på så noga kanske, stämningen var på topp på South Stand, men flera roliga ramsor som jag inte hade hört förut. Trots en riktig dålig första halvlek så fortsatte publiken att bjuda till. Andra var ju lyriskt, vi hade äran att få se alla Leeds målen precis nedanför där vi stod. När Wood klämde in 3-2 målet strax efter att Reading hade reducerat till 2-2, tror jag nog de flesta kände segern var vår. Så det var ett utroligt glatt Leeds gäng som kastade sig i armarna på varann vid slutsignalen. Speciellt roligt för dem som aldrig har sett Leeds vinna förut. Festen fortsatte på Peacock efter matchen med sång och dans. Självklart var det några som drog igång ”Cellino out” sånger, men de flesta njöt av segern och lämnar det åt andra att besluta om sånt som ändå är högt över våra huvud. Vi drog sedan vidare till vad jag trodde skulle bli sista gången till Cormerciel, den här baren öppnar inte igen till hösten när säsongen 2016/17 drar igång. Lite synd, men så är det, baren har ju sett sina bästa dagar sedan länge tillbaks. Här var det mycket folk och den första man stötte på var ”Pidde” och hans farsa, de som inte ens skulle följa med. Det är alltid roligt med överraskningar. Faktum är att hade alla Svenskar som var där åkt med luss, hade vi kommit upp i över 80 personer. De visste inte om att vi existerade, men vi tog hand om dem på bästa sätt och hoppas de kommer att gå med i luss till hösten.

Kvällen avslutades på Duke&Drakes med ett fantastiskt coverband ”Big Mouth” bästa bandet någonsin för min del, enormt bra ljud och lite roligare cover, som t.ex. Sex pistols, Madness, Jam, Pink Floyd. Så det blev mycket sång och dans. Vi var nog ett 20 tal lussare där och alla verkade njuta lika mycket som jag.
Vaknade söndag med en röst som var nästan obefintlig, hade blivit lite för mycket sång på lördagen. Efter frukost ihop med många lussare, gjordes det upp planer för dagen, ett gäng bestämde sig för rugby med Hunslet. Sedan var vi ett gäng som föredrog matchen Leicester – Westham på Shooters. Så vi samlades där i god tid, då det var semi mellan Celtic och Rangers i skotska cupen. Det var väldigt många skottar där och stämningen var på topp länge, men då det närmade sig slutet av förlängningen, började man ana att det låg bråk i luften, vilket personalen också meddelade oss. Mycket riktigt i samma sekund som Celtic klämde sista straffen över ribban, drog det igång, det vevades ganska friskt ett tag, men övergick i mer brottning och bett i nacken på varann. Till sist lugnade det ner sig och kompatanterna gick till varsin enda av puben. Efter 10 minuter kom polisen (10 ) stycken och pratade med slagskämparna, det slutade med att de fick lämna baren. Som vi uppfatade det. Men det var inga problem för slagskämparna att få dricka ur sin öl under tiden de pratade på polisen. Undrar om det hade gått i Sverige? Resten av dagen blev det besök på olika pubar, det var rätt lugnt på kvällen, det var alternativ disco på Duke &Drakes på kvällen. Men för de flesta var det nog en lugn kväll trots allt.

Måndagen blev till resa till York för 10-12 stycken, ett gäng åkte till Liverpool, många passade på och ägna dagen åt att shoppa åt sig själva och nära och kära. På kvällen blev det en av årets höjdpunkter utöver fotbollen, en hel del nöjde sig med att kolla på när 16 tappra hjältar gav sig i krig med kloten. När dimman hade lagt sig fick förra årets segrare Andreas se i ögonen att han hade blivit aktar seglat av Sven Erik Hedman, som var en värdig segrare med en serie på 196 poäng. Själv blev jag 2:a för andra året i rad, med den fina serien på 177 poäng. Efter Bowlingen gick vi och åt tillsammans och begav oss mor Yatees för fotbollen, men då det var mest disco än sportklubb gav vi upp och drog ännu engång mot Duke&Drakes för amatör kväll. Vi hann inte se så mycket av första bandet men det vi hörde var okej. Sedan kom ett band som spelade nått som påminde om Frank Zappas Mother of Invention, så vi drog oss in i baren bakom och där vi uppåt 20 stycken som hade en trevlig kväll och pratade mycket om hur vi ska kunde göra resorna ännu bättre i framtiden, mycket för att man ska umgås ännu mer med nya människor. Vi stannade där allihopa till kvällen var över vid midnatt, sen var det bara och krypa ner och vänta till nästa stora match på Elland Road.

Frukost tisdag bjöd även den på en liten överraskning, där satt en kille och en tjej från Årjäng, de var övertygat om att de var enda Svenskarna i hela Leeds, de hade aldrig hört talats om Luss. Så det var överlyckliga, när de såg så många där. Vi bestämde att de skulle följa med oss allihopa på pubrunda innan matchen. Så vi bestämde träffas klockan 16 i baren på hotellet. Vi blev cirka 15 stycken som tappert vandrade iväg på Cormercial igen, nu blev det sista gången vi var där. Vi hade ju nya med oss, så jag var ju tvungen att fixa bilder med Peter Lorimer och Kenneth som nya killen heter (tror jag) jag är så dålig på namn. Efter några pints drog vi vidare till Peacock för nya äventyr, vi blev uppåt 30 stycken som samlades i det fina vädret uppe i trädgården på baksidan, där satt vi och njöt och pratade gamla minnen. Vi hade samma platser på SS6 som på lördags matchen, jag tycker det är väldigt bra och stå där, man hamnar lite mitt i smeten. Tyvärr så kom det endast 17600 på Wolves matchen, vilket gjorde att det blev lite segt, visst sjöng vi och försökte, men det lyfte aldrig riktigt. Enda gången hela Stadion exploderade var när Bamba tryckte in 1-0, man trodde inte sina ögon. Men vilken 2:a halvlek Leeds gör, 2 mål och 2 i ribban. Bästa spelet sedan 2-0 vinsten över Derby i November 2014, utroligt men sant. När slutsignalen gick var det många lyckliga Lussare på läktaren, tänk efter några riktigt magra år på stora resan åker vi hem med 2 segar och riktigt bra spel emellanåt. Kan de bli så mycket bättre. Så de flesta av oss drog till Peacock för att fira, där sprang vi på Pelle Blom som var i Leeds för första gången. Efter ett par öl, var vi ett gäng som ville dra oss hemåt mot Red Lions baren som ligger inte långt från hotellet, några stannade kvar och försatte pratade fotboll med Pelle Blom. När vi kom till Red Lions var det inga där. Det var hängpuben nummer 1 på resan, då många tyckte det var för långt till Taps. Så vi gick till hotell baren där satt vi ett bra gäng och tog en sista öl innan det var dags att säga hej då till varan för den här gången.

Så det är bara och tacka allihop, för en väldigt bra resa, hoppas och tror att med lite hjälp av några stycken så kan vi göra det här ännu bättre nästa år. Mitt mål är att vi ska umgås ännu mer allihopa med varann på resan.

Tack så mycket från mig.
Stonefree WALLAMOT

Ps. I dag är det fredag och äntligen börjar min röst komma tillbaks

Resebilder

  • DSC_0391
  • DSC_0393
  • 333
  • 123
  • 696
  • 687

5 Kommentarer

Kommentera